Så kom vi då äntligen iväg från Lagos. Det är inte lätt att slita sig från en plats där man legat länge och trivts bra. Vi är mycket glada att vi valde att tillbringa vintern i Lagos, där det är så många som bor i marinan och där det är nära till centrum och liv och rörelse även under lågsäsong. Från andra seglare har vi hört att i andra marinor längs kusten kan det bli lite tomt och ödsligt under vintermånaderna. I Lagos var det mycket socialt med organiserade aktiviteter om man kände för det eller spontant umgänge på caféer och barer.

Efter en period med ostadigt väder, regn och blåst såg prognosen bra ut och båten var förberedd och klar för segling. Det dröjde ändå några dagar innan vi verkligen kände oss redo att släppa förtöjningarna och ropa upp marinan för broöppning. Men när vi tuffade ut längs hamninloppet och ut på öppet vatten var det jätteskönt.

Vi lämnar Lagos marina

Det var ingen lång bit till nästa hamn, Portimão. Vindarna var lätta och det rullade bara lite lätt. Längs kusten växlar sandstränder och branta klippor med grottor som vågorna mejslat ut. En och annan liten fiskebåt men annars ganska tomt på sjön.

På väg till Portimão

Höga hotell kantar den långa stranden Praia da Rocha alldeles intill inloppet till Portimão i floden Arade. Strax innanför vågbrytarna kan man ankra men vi gick in till marinan och fick oss en plats anvisad i norra bassängen. Fingerpontoner med el och vatten, ganska mycket båt och gula längor av semesterlägenheter runt om.

Marina de Portimão

Norra bassängen i Marina de Portimão (receptionen i gula runda byggnaden)

Pusan i Marina de Portimão

Marinan ligger mellan stranden, med sina hotell, souvenirbutiker och barer, och stadens gamla centrum med slingrande affärsgator, lång kajpromenad och storkbon. Det märktes att säsongen inte var igång för det var fortfarande ganska glest både på stranden och på de många restaurangerna.

Praia de Rocha vid Portimão

Kajpromenad i Portimão

Storkbon finns överallt i Portimão

På andra sidan floden ligger Ferragudo med fortet São João och kyrkan på gula sandstensklippor. Portimão är en av de större städerna längs kusten och hamnen kan ta emot stora fartyg. Under tiden vi var där blev tre mindre kryssningsfartyg lotsade in till kaj och ett större ankrade utanför. Det var livlig trafik utanför marinan av fiskebåtar, turistbåtar, seglare och då och då alltså ett större fartyg.

Ett mindre kryssningfaryg på väg upp i floden

Turbåten på väg ut

Lotsen skall ombord

I Portimão finns också ett par stora shoppingcentra. Vi kände till det eftersom vi hade tagit tåget från Lagos ett par gånger. Nu tog vi en långpromenad dit och köpte oss en ny TV. Det fungerar sällan att få in några TV-sändningar i båten, men vi gillar att titta på film och har med oss en hel del dvd. Vår gamla TV hade lagt av och vi hade inte hittat någonstans där vi kunde köpa en ny förrän här. Den nya TV:n är lättare, tunnare och drar mindre ström. Att det dessutom fanns ett hyggligt utbud av dvd var en extra bonus, det hör inte till vanligheterna.

Vädret växlade igen, vi fick ett par rejäla regnskurar med hagelbyar och åska, men däremellan var solen framme och det blev jättevarmt. Massor av fisk plaskade i marinan och vid lågvatten var det fullt av små svarta krabbor på stenarna i kanten. När vädret lugnade sig var det dags att gå vidare till nästa hamn längs kusten, Albufeira.

Regnbåge över Ferragudo

Finns det en kruka med guld månne?

Det blev motorgång igen för vinden var svag och ett tunt molntäcke skymde solen och det var mycket varmare än på länge. Åter samma fascinerande branta kust där avlagringarna bildar ränder i den gula klippväggen och vågorna slår in i grottor och håligheter. Som vanligt gällde det att hålla god utkik för att undvika alla ”fiskpinnar” som ligger tätt .

Grottor längs kusten

På väg in i Marina de Albufeira

Marinan i Albufeira är ingen naturlig hamn utan utgrävd innanför klipporna. En smal kanal leder in till pontonbryggorna och runt om ligger pastellfärgade semesterlägenheter. Man ligger som i en gryta och det kändes nu när värmen kom på allvar. En länga med restauranger och lite småbutiker finns strax intill. Det hela ser lite halvfärdigt ut och på ena sidan står ett stort område med alldeles nybyggda hus som bara är tomma skal, all byggnation har avstannat. Men det är fullt i marinan, både lokala och gästande båtar, så det är inte alls ödsligt eller trist.

Kanalen in till Marina de Albufeira

På plats i Marina de Albufeira

Många halvfärdiga hus

Själva centrum ligger en liten promenad bort. Det går en gångväg längs kustklipporna med fantastisk utsikt över havet. Staden ligger innanför en lång strand. Vid ena sidan är det brant ner till stranden men man kan ta hiss! Inne i centrum kryllar det av turister, souveniraffärer och matställen. Vi blev nästan lite överrumplade både av värmen och turistmyllret.

Möjligt att ta hiss ned till stranden i Albufeira

Stranden i Albufeira

Välordnat på stranden

Gatubild från Albufeira

Efter att ha vandrat runt på stadens backiga och slingrande gator, kikat på krims-krams och ha tackat nej till ett otal ”inkastare” hittade vi en restaurang lite vid sidan av. Där åt vi en läcker lunch med grillad makrill, sittande på en terrass omgivna av fikonträd och blommor. Solen sken på de vita husväggarna, svalorna svirrade förbi och från det knallblå havet kom en svalkande bris. Kan det bli bättre?

Restaurang "Tre kronor"...

...med härlig utsikt...

...och god mat

Idag blåser det lite mer igen och vi stannar ett par dagar till innan nästa lilla hopp till Vilamoura. Våra vänner på engelska båten Reveller är också här och igår kväll satt vi länge i deras sittbrunn med ett glas vin och löste världsproblem. Det var alldeles ljummet fast det var efter midnatt, månen lyste starkt och vi hade jättetrevligt.

Sommarvärmen är här